TO KNOW HIM IS TO LOVE HIM
När jag kommer hem med kalla fingrar ligger du på soffan dåsig. Du säger att jag inte får värma mig (men jag vet att jag får, att jag alltid får så jag gör det ändå). Trycker mina öron mot ditt bröst för de är också kalla viker mina ben och kurar ihop mig tätt intill (värm mina fötter, jag är kall om tårna). Du rynkar på näsan och spjärnar emot men inte på riktigt för då hade du vunnit för länge sen. Var det slåss du ville skulle jag vara en blöt fläck på golvet vid det här laget. Lägger dina läppar mot min panna. Jag kan inte låta bli att undra vart vi är på väg med hundra gånger mer förväntan än rädsla i undertonen för innerst inne vet jag att vi alltid kommer somna hållandes varandras händer. Så var det igår. Så kommer det bli idag, imorgon och tusen år till.
