your new bff (you'll never be alone again)

Hej fredag. Såhär är det: jag är inte så uppstyrd som du tror (eller som jag själv hoppas på). Till exempel känner jag en fin tjej i sthlm. Hon har bott där länge nu men inte en enda gång har jag satt min fot där. Det är ju jävla dumt kan man tycka och det tycker jag med. Tusen gånger (eller ännu fler) har jag sagt att jag ska komma dit men jag kommer liksom aldrig till skott. Det är inte det att jag jämt har fullt upp eller så utan det är att jag ibland har fullt upp och jag vet aldrig när de tillfällena ska komma så hela min framtid tycks diffus. Jag tycker om att planera och göra listor och lägga upp saker och ting men samtidigt gör det mig stressad. Utomlands bor det också en tjej som jag tycker om och har sagt att jag ska hälsa på och vill hälsa på men det händer liksom inte. Och när jag blickar ut över den närmaste framtiden med uppsatsskrivande och praktik förstår jag inte hur jag ska klämma in det heller. Och det stannar liksom inte bara där, tjejer i andra länder och på andra orter, det finns tjejer här i v-ås som också är fab och som jag vill träffa och hänga mer med. Jag kommer nog aldrig bli så värst uppstyrd. Till och med en sån sak som att åka och hälsa på mormor har tagit mig ett halvår att besluta. Nu vet du. Jag är i detta avseende mycket snack (och kärlek) men lite verkstad. Det betyder inte att jag inte tycker om dig. Du är himla bra men jag vill ju liksom att vi ska vara ärliga med varandra. PUSS HEJ!

P.S. I vissa (andra) avseenden är jag så himla effektiv och uppstyrd att du skulle bli stolt över mig, jag svär. Tänkte bara påminna om det också. D.S.