your new bff (you'll never be alone again)

Påminn mig om att alltid i fortsättningen lite på min instinkt. När jag vaknade hade jag ont i magen det kändes inte bra och ja ärligt talat så kände jag så väl igen det men ändå av någon anledning fast besluten vid att ge mig av. På tåget till Eskilstuna och skolan blev det lite värre och när jag kom in i lektionssalen ännu lite värre så direkt började jag leta tågtider för hemfärd. Femtio minuter efter ankomst sitter jag på tåg hem för avgång och nu gör det så ont att jag inte vet hur jag ska sitta ändrar position hela tiden. Ju närmre Västerås vi kommer desto ondare gör det och jag andas genom näsan sneglar mot toaletten för jag tror jag måste kräkas och försöker ringa M för det känns precis som när vi åkte in akut sist. Eftersom det är SJ är det såklart strul och tåget är ungefär en halvtimme försenat och jag håller nästan på att börja grina för M svarar inte och jag har så ont att det är helt fruktansvärt kallsvettas och yrslar. När vi väl rullar in på perrongen och jag reser mig upp håller jag på att svimma och all koncentration går åt till att ta nästa steg och nästa och steget efter det. Kommer på en buss relativt snabbt och mår så illa att jag börjar fundera på vad som är bäst, att kräkas i min väska eller fråga någon av mina medpassagerare om de har en plastpåse. Klarar mig hem dock lyckas ta mig uppför trapporna och somnar direkt jag lägger huvudet på kudden. Mår mycket bättre nu men känner mig fortfarande svag och ja imorgon ska jag ringa doktorn för såhär orkar jag inte ha det. Puss hej!