your new bff (you'll never be alone again)

Igår var det bussen till Uppsala och nya erfarenheter men sådana man känner igen sig i. Fast studenten i Fagersta är nog så långt ifrån man kan komma. Överallt var det vita mössor och ballonger, lastbilstutor, höga hastigheter, musik och glädjeskrik. Och vinkande händer. Jag och P i klackar över gatsten (inte kullersten som mamma påpekade) och ont i fötterna men det var värt det och som att gå på moln när vi bytte till flats inför promenaden till lägenheten, mottagningen, värmen och släkten. Men innan det: utspring, rosor runt halsen leende och lockat hår - J var så fin i fasters klänning och rosett. Och S var längre än någonsin i kostym och slips. Vädret var väl ungefär precis på pricken det som var i Fagersta för fyra (FYRA!) år sedan men ändå: sol i hjärtat. Vid dukat långbord hela kvällen gott att äta och dricka och alldeles lagom många, ett fint tal och varma tankar till E <3. Jag är så glad att jag fick vara med! Och bussen hem sen, med vägvisning av S på cykel det är så lätt både till och från busshållplatsen att jag snart kommer igen (bara så ni vet). Ikväll är det godis, tacos, dricka och fotbollsmatch hos A och P. Hittills har dagen varit seg. Jag har tänkt på J och hoppas att hon tyckte det var bra igår och att hon tog en lakritsshot för mig på krogen och att hon dansade ordentligt, även om det inte blev i de röda klackarna som ju gav skavsår. Puss hej!

P.S. Lot's of love till fina A som är färdig fyra år senare. D.S.